på något sätt lyckas alltid mina tisdagar suga.. förstår inte?
jag hatar tisdagar. så nu vet alla.

Jag har inte gråtit så mycket på länge, inte sovit, inte ätit. Mitt inre värker, svårt att förklara, men hjärtat vill ut. Mitt huvud tänker så mycket, neativa tankar. Varför är det alltid så att när ja är lycklig ett tag oftast (max en vecka) så går allt sönder igen. Allt som ja byggt upp, att lita på någon, man ska aldrig lita på någon, ska de verkligen behöva vara så?
Isf suger det otroligt mycket. Jag vill lita på den jag älskar. Lögner är svek, I want to belive in you.
Jag får panik när jag är ledsen, när jag kommer hem, till mitt rum allt bara snurrar i huvudet, tankar. Jag vet inte vad ja ska göra för att bli av med dem. gråta är min grej tydligen.

Jag vill glömma allt och gå vidare, bara skita i allt, leka mig genom livet.
men de går ju förfan inte.

I'm not ment to be happy.