Hejsan alla.

de var så jävla skönt att sova, allt kändes bra. Så vaknar man och kommer tillbaka till verkligheten och allt suger. Fan vad ledsen och arg jag är :)
Att den man älskar mest sårar mig mest, de suger. Måste det vara så?
varför kan inte kärleken vara bra. varför får jag inte vara lycklig?
vafan har ja gjort för fel.. jag kommer aldrig duga för mig själv, och kanske inte för någon annan heller känns de som just nu. och en sak till, jag hatar nakna äckelbilder på tjejer som står och drägglar.. Och är ÄCKLIGA..
Fyfan blir äcklad. Och alla dumma idioter till killar som TROR att tjejerna ser sådär ut i verkligeheten, förstår inte.
Och varför är inte ja lika snygg som dem?
Jo för ja är inte fucking PERFECT!
förstå de... kräv inte så jävla mycket..
de kommer alltid vara snyggare än mig.
och du kommer alltid kolla på sånt. och tro de.

Förlåt för att ja dampar här på min blogg.
de är bara tillfärligt