Nu är jag hemma, är en död liten sak känns det som. Gick upp kvart i 6 imorse, imorgon får jag iaf få upp kl 7, Yes! haha.. Ja angående ringen, jag har inte hittat den än är arg och ledsen fortfarande. Så nu måste jag väl köpa en ny. Tänkte berätta hur jag tappade ringen jag var på min första dag på praktiken i måndags och eftersom jag just nu jobbar inom vården så får man inte ha ringar eller några smycken. Så jag tog av den och la de i väskan, sedan la ja in väskan i ett skåp. Dagen gick, jag gick hem och la mig och sov och sedan skulle jag in till stan, på tåget kommer jag på att jag kanske borde sätta på mig ringen och klockan. Hittar klockan men inte ringen!! (panik ja..) letade mycket men hittade den inte!

När jag kom hem letade jag ennu mera, men nej. Och när jag kom till praktiken så frågade jag men de hade inte hittat den heller. Så jag letade, och sedan ringde jag till mamma och berättade. Och hon sa att jag skulle ringa till mormor och be henne om ett nummer till en typ, ja spågumma? jag tyckte de lät lite knäppt. Men jag gjorde det iaf. När mormor har ringt till henne har hon hittat de hon letat efter med hjälp av henne. Jag ringer iaf och såhär såg konversationen ut.

Jag: Hej! Jag heter Anna och fick nummret till dig av min mormor, jag har tappat bort min förlovningsring igår och tänkte fråga om du kunde hjälpa mig att hitta den? (de blir tyst ett tag)

Hon: Ja det kan jag, när hade du den sist?

Jag: igår, och sedan på kvällen hittade jag den inte

Hon: Är ringen av äkta guld?

Jag: ja det är den

Hon: är den smal och blank? (alltså inga diamanter på)

Jag: Ja det är den

Hon: Kan jag få ditt personnummer

Jag: ja så sa jag det

Hon: Jobbar du på ett vårdhem, inom vården just nu?

Jag: OMG! Hur fan ska hon veta att jag gör det!? jag började ju jobba där igår (alltså i måndags) jag fick lite rysningar och tänkte hur kan hon veta detta!? (jag sa inte det ja skrev nu men jag tänkte det) sedan sa jag ja det gör jag.

Hon: hade du den i din väska sist du såg den?

Jag: ja det hade jag.

Hon: Den har ramlar ur din väska när du har tagit upp ngt, den ska ligga under eller på ett litet bord. Färgen på bordet är inte så mörk, var inte orolig du kommer att hitta den.

Jag: Tack så mycket för hjälpen, nu ska jag leta!

Tycker ni inte att det var lite skumt? Detta är konversationen ordagrant. Läskigt tycker jag iaf. men nej jag har inte hittat ringen än, men jag ska inte ge upp!